Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns Ekonomiska incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets Ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de Ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets Ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med Ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har Ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor..

På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll?s pyramid.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala ägare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta är gjort ur ett perspektiv baserat på teorier gällande motivation och incitament hos individer inom en organisation. Våra slutsatser är att ICA-handlare drivs av både intern och extern motivation i olika delar av deras karriär, samt av olika grader av makt och viljan att åstadkomma. Vi ser också att lokala chefer kan ha mål och incitament som står i konflikt med organisationens övergripande mål. Vi kommer också fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer då ledare blir alltför bekväma i sitt agerande och inte längre bidrar på bästa sätt..

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se Ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling.

Syftet med denna studie är att få förståelse för varför arbetare i gruvnäringen i Gällivare väljer att långdistanspendla istället för att flytta.  Studien undersöker vilka som pendlar och vilka incitament som kan finnas till  pendling, men även vilka är några av de bakomliggande krafterna är till att inte flytta och vilka är som är viktiga för valet att bo kvar.Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Här har fem respondenter som pendlar för arbete inom gruvnäringen i Gällivare intervjuats. Resultatet har tematiskt analyserats.Resultatet i denna studie visar att det är tillgången till arbete samt arbetets karaktär som är incitament och kan vara en grund för valet att arbeta i Gällivare, men även den ekonomiska vinsten kan spela en bidragande roll. De sociala nätverken och eventuell partner/familj kan bidra till att man väljer att bo kvar på hemorten..

Syftet med denna uppsats är att utröna huruvida ett belöningssystem kan fungera som ett tillräckligt starkt incitament för att förmå personal att stanna i ett kunskapsföretag. Utifrån detta har vi ambitionen att kunna ge någon form av rekommendation till fallföretaget om belöningssystem bör användas i syfte att minska personalomsättningen eller om de bör välja en annan väg..